SK4WV
Västerdalarnas Amatörradioklubb VARK

STORNO CQM 662
för 9k6 packet


Inledning

Vi har byggt om tre stycken STORNO CQM 662 till 9k6 packet för Västerdalarnas Amatörradioklubbs räkning och vill gärna tala om hur vi gjort samt dela med oss av erfarenheterna. Även om inte alla har en sådan radio att bygga om hoppas vi att det finns en del allmänt matnyttigt i beskrivningen. Dessutom kan delar av ombyggnaden appliceras på andra apparater. Hoppas du hittar något i beskrivningen som passar dig. Har du frågor ska vi försöka svara efter bästa förmåga.

73 de Åke/SM4SCN och Henrik/SM4EFE

Erfarenheter

Vi disponerade några STORNO CQM 662 för 432 MHz-bandet i klubben och kom i kontakt med SM0IJZ Lars, som byggt om sådana apparater till 9k6. Han ställde välvilligt upp med skisser över olika moment som ingick i ombyggnaden. Med denna utgångspunkt byggde vi om våra exemplar våren 1994. De har varit i operativt bruk för forwarding mellan SK4WV och SM4TYA sedan hösten -94. På BBS SK4WV körs en radio mot DRSI-kort, och på nod SK4WV-9 mot G3RUH-modem hopbyggt med Tiny2. Den tredje apparaten går tills vidare på 2k4 i noden SK4WV-7. Den gick först hos SM4TYA en tid tills han köpte egna 9k6-utrustningar.

Drifterfarenheterna är mycket goda, delvis beroende på att mottagaren har tillräcklig bandbredd i MF:en och således klarar bandbreddsbehovet för 9k6, samt dessutom ger en viss marginal för frekvensdrift hos sändarna. (Inte en enda frekvensjustering har varit nödvändig under senaste vinterhalvåret) Dock måste sägas att bästa kristallspecifikationer bör användas för bekymmersfri drift. Vi har dessutom erfarit klart avvikande kvalitet för samma specifikation, men från olika leverantörer!

Beträffande överföringshastigheter har vi mätt upp ca 600 cps som mest. Utrustningen har då varit en PC 286 med FBB och DRSI-kort som utmatare. På mottagarsidan användes Tiny2 med G3RUH-kort och Paket6-programmet där hastigheten avlästs vid YAPP-överföring. Naturligtvis har alla parametrar maximerats vid dessa tester. SM4TYA har vid liknande tester kommit upp till runt 800 cps. Den avgörande skillnaden var då att han använde snabbare dator som utmatare. Detta har varit s k bänktester där man har god signalstyrka och inga QSB-variationer. Något som ofta drar ner hastigheterna vid vanlig användning är flervägs-utbredning. Vi upplever att 9k6 signaler är mer känsliga för flervägs-distorsion. Det är en viktig parameter att ha i åtanke om det inte vill fungera fullt ut som tänkt. Flytta någon av antennerna en liten bit så brukar det ofta bli bättre.

Vi har gjort en del mätningar där vi försökt utröna erfoderlig signalstyrka för överföring av 9k6 signaler. Vid mätningarna har vi på radiosidan använt dels en TEKK dataradio dels våra ombyggda STORNO. På modemsidan har använts DRSI 1296-kort samt DRSI externt 9k6 modem. Som första steg mättes vanlig 12 dB SINAD-känslighet på mottagarna. Därvid framkom följande. TEKK = -118 dBm och STORNO = -123 dBm. Alltså ca 5 dB bättre "vanlig" känslighet på de ombyggda STORNO p g a insatt preamp. 12 dB SINAD motsvarar ungefär 10 dB brusundertryckning och i grova drag kan man anse att denna nivå också är den nivå som är läsbarhetsgräns för vanlig 1k2 packet. Nästa steg var att utröna vilken nivå som tillät detektering av 9k6 signaler. Vid detta test modulerades signalgeneratorn med 9k6 och skickades in till de olika riggarna. Generatorns utspänning reglerades till gränsen där monitoring fungerade i mottagarna. Resultatet blev att alla mottagarna läste 9k6 vid ca -115 dBm. Av det kan man konstatera att STORNO-riggarna behövde ca 8 dB starkare signal för att läsa 9k6, jämfört med 1k2. TEKK-riggen klarade sig med bara 3 dB signalökning. Vad skillnaden består i kan vi inte avgöra. TEKK-riggen är speciellt anpassad för 9k6 körning och kanske ligger skillnaden i mindre fasvridning i MF-delen på den. Vid signaler starkare än -115 dBm läser alla riggarna signalerna lika bra.

Vid oscilloskopstudier av modemens utsignal kunde vi konstatera att inbyggnadskorten hade en "översläng" som inte fanns på det externa modemet. Vi testade därför att sända dels med inbyggnadskort och dels med externt modem och kunde då konstatera att signaler kunde läsas vid ca 5 dB lägre nivå när vi sände med det externa modemet. Slutsatsen är att modemen också har olika kvalitet, i alla fall på TX sidan.

Sedan en annan erfarenhet vi gjort som vi vill dela med oss. Vanliga Yagi riktantenner som inte är kapslade blir helt värdelösa när de får rimfrost- eller isbeläggning. På berg och andra platser där beläggning förekommer kan man grovt säga att om man har förbindelse med en enkel dipol så har man en året runt förbindelse. Under den isfria tiden kan man använda signalstyrkeökningen som en Yagi ger för att få bättre marginal mot QSB- och konditionsvariationer. Men tro inte att Yagi'n gör någon nytta när den fått beläggning, snarare tvärt om! Då kan man lika gärna använda dipolen.

Själva använder vi en 2-stackad så kallad "finsk pinne" och en Allgon grindantenn med radom för våra länknoder uppe på vårt nod- och repeaterberg. För att kunna köra våra två noder och 70 cm repeater samtidigt anväder vi tvåfrekvens simplex. Packetsändarnas frekvens ligger i närheten av repeatersändarens och samma sak gäller mottagarna. Med hjälp av 2 kavitetsfilter (1 på RX och 1 på TX) till varje nod resp repeater kan alla köras utan inbördes påverkan trots montering i samma mast. Preampar och diodswitchar kan bli överstyrda av starka sändare från lägre frekvenser (80 och 145 MHz). För att råda bot på detta använder vi s k MTD-filter som högpassfilter. De ger en genomgångsdämpning under 1 dB på 70 cm och spärrar minst 40 dB på 80 och 145 MHz. Alla typer av MTD-filter fungerar inte bra men många gör det. Att köra 2 m och 70 cm på en duobandsantenn via diplexer är ett annat fall där inte många 70-riggar klarar sig opåverkade. Där gör också ett MTD-filter stor nytta.


Ombyggnadsbeskrivning

Ombyggnaden har bestått i utbyte av likspänningsomvandlare till -24V reglerat nätaggregat, ersättning av SM-relä till elektronisk switchning, ersättning av antennrelä till diodswitchning, modifiering av modulation till ren frekvensmodulering med kapacitansdiod i kristalloscillatorn, montering av lågbrusig pre-amp före ordinarie HF-steget, montering av hörtelefonjack, PTT-knapp direkt på apparaten, lysdioder för -24V och TX-indikering, tillverkning av kablage för anslutning till modem.

Ombyggnaden är inte något lämpligt nybörjarprojekt, utan fordrar hyfsade kunskaper i VHF-teknik, frekvensmodulationstrimning, kunskaper om kapacitansdioder mm. Men i de flesta klubbar brukar denna kompetens finnas tillgänglig, så en lyckad ombyggnad bör gå bra på de flesta håll.

Här nedan kommer en summarisk beskrivning av gången för ombyggnaden så som vi gjort den. Naturligtvis behöver inte en ombyggnad göras exakt så här för att fungera, men om man slopar elektronisk RX-TX-omkoppling så förtas mycket av vitsen med 9k6. Vi har provkört med TXD på 2 (20 ms) och det funkar bra. Vi kör dock med något högre för kompatibilitet med andra apparater i länkstråket.

Detta schema sammanställer de modifieringar vi har gjort.

Kommentarer till detta schema kommer efter nedanstående ombyggnadsbeskrivning.

Vi förutsätter att schema för apparaterna finns. Tyvärr finns det flera varianter, så det är ju bäst med exakt variant på schema.

De olika ombyggnadsetapperna kan se ut ungefär så här:

1 Lossa multikontakten (stora fyrkantiga) och klipp loss hela kabelhärvan från denna. I stället för multikontakten kan man sätta en plåt med gummigenomföringar för spänningsmatning och LF-signaler.

2 Skruva loss likspänningsomvandlaren och klipp loss alla trådar som sitter fast i denna. Omvandlaren ersätts med ett -24V reglerat aggregat. Vi kör med 24V separat nättrafo utanför radion, och kör in 24V AC till en likriktarbrygga. Brygga, filtrering och serieregulator har vi placerat i facket efter omvandlaren. Även transformatorn går att placera i facket om man har sådan av lämplig storlek. Först som sist kom ihåg att radion jobbar med minus 24V (plusjordad). Vi använder dessutom +12V som vi tar från ett separat aggregat. Orsaken till kassering av omvandlaren är i huvudsak att den använder reläomkoppling, och var allmänt osäker i funktion.

3 Klipp loss trådar för LF A och B på AF-amplifier SQ601a. Klipp loss tråd för squelchjustering på samma kort.

4 Klipp loss tråd från discriminatornoll på IF-amplifier IA601c.

5 Klipp loss följande trådar på kristalloscillatorpaneler för både RX och TX. 1,2,3,4,7(som ersätts med kort tråd till jord direkt, för att aktivera oscillatorenhet A1), 8,11,12, och 14.

6 Demontera LF-förstärkare AA601/AA608. Klipp loss trådar från enheten, som inte används mera.

7 Klipp upp kabelstammar så att klippta trådar kan tas bort.

8 Anslut tråden från 13 på TX osc.panel till 13 på RX dito.

9 Löd in en tråd från närmaste -24V till förbindelsetråden i punkt 8 ovan.

10 Löd bort tråd för AF input till exitern (originalmodulering). Lossa andra änden av tråden vid modulatorenheten AA.

11 Modifiering av oscillatormodul TX. I våra apparater satt en variant av TX-modul som hade en kondensator på 18pF parallellt över kristallen. Den tog vi bort för att kompensera den tillskottskapacitans man får från kapacitansdioden. För att öppna modulen gör man lämpligen så här: Löd loss bottenplattan under modulen från burken. Tag ur kristallen och tryck försiktigt ur innehållet i burken. Det är två kretskort över varandra, som sitter ihop endast genom att vissa komponentben från övre kortet går genom och är lödda i det undre kortet också. Med försiktighet går det bra. Tag bort ev. parallellkonding över kristallen (18pF i våra ex.). Löd sedan ihop burken igen. När ni ändå har burken isär kan det vara en god ide att rita upp en liten layout, tillräcklig för att kunna identifiera vad som är jordsida resp. "varma" sidan på kristallen.

Följande komponenter monteras på burkens undersida, i utrymmet mellan kretskortets lödsida och burkens nerkant, som är ca 3-4 mm högt. Räckte dock för att få in komponenterna (även om det var trångt). Till den "varma" sidan av kristallen löds på undersidan av burken konding 100pF (tempkoeff. NP0). På det andra kondingbenet löds kap.dioden till jord. (Kap.diod BB809 är tunn och smidig). Klipp ett urtag i burksidan för motstånd 39k att gå in i till mötespunkten kap.diod-kond. Gör urtaget i sidan mot platsen för nästa TX-burk, om sådan skulle varit monterad. Se till att inget sticker under bottenplanet för burken. Sätt en limklick under konding och motstånd för att stabilisera och förhindra mikrofoni, som kan ge oönskad modulering.

Kommentarer till schemat

Lägg märke till att det är endast Exitern som nycklas efter ombyggnaden. Diodswitch för antennväxling ligger också med i samma nyckling. Diodswitchen har byggs upp på några öar Veroboard och placerats i sändarfacket. 1 nF kondensatorerna skall vara av keramisk typ.

Notera att vi har satt separata antennkontakter för RX och TX för att kunna ha kavitetsfilter i både RX och TX (BNC-kontakter).

Den bredbands preamp vi använder är en modulförstärkare som vi köpt från SM7EQL. Dioderna på ingång till preamp är nödvändiga skydd mot överspänning från sändare. Den kortslutna kvartvågstuben är till för att hålla bort kortvåg mm.

Med potentiometer 10k justeras lämplig arbetspunkt för kap.dioden. Varje ändring här gör att TX-frekvensen ändras. Lämplig är därför en mångvarvig cermettrimmer med låg temperaturkoefficient. Beroende på potentiometerns inställning krävs också olika mycket LF in för en viss deviation. Vi hamnade på omkring 5V på pottens löpare för bra arbetspunkt med BB809. Konding 100pF NP0 är t ex Elfa 65-680-59. Komponenter i rutan "Modulator", och som inte sitter under osc.burken, monterades bredvid osc.burken. Vi använde platsen för nästa TX-modul. Jord och -24 V finns på pinnarna där så de kan användas som lödstöd. Kolla i aktuella modem att det sitter kondensator för utgående moduleringssignal. Denna signal går ju till LF in i schemat, och där ligger DC-nivå på ca 5V.

Potentiometer 100k på utg. discr. är bra för ev. nivåjustering. För drivning DRSI-kort blev halvering av utspänningen lagom för distfri signal. Utgången är högohmig så häng inte på en lågohmig last om potten står på den övre halvan.

Använd separat skärmade ledare för LF in, LF ut och gärna även för PTT. Vi drog ut dessa ca 0,5m och monterade 9-pin D-subkontakt passande direkt på DRSI-kort, som standardkontakt på alla apparaterna.

Lysdioder standard 20mA. Optokopplaren är av typ PC817. Interna PTT-knappen sitter på radion, och är praktisk att ha. 18V zenerdiod är BZX55/C18. Motstånden 2k7 och 39k måste vara induktansfria och av bra kvalitet.

Övrigt: Uttag 1/4" för hörlur 600 ohm kopplades från AF out på enhet SQ601a.

Trimning

Beträffande trimning av radioapparaterna hänvisas till originalmanualer. Vi hänvisar också till originalmanualer för modem som ansluts. Trimning av potentiometrar LF in och LF ut - se texten ovan. Inställning av modulation bör absolut göras med deviationsmeter. Inställning på gehör medför uppenbar risk att prestanda dras ner. Vi kör med 3 kHz deviation vilket vi provat ut ger bästa "over all" resultat.


Tillbaka