SK4WV
Västerdalarnas Amatörradioklubb VARK

Skötselråd för
laddningsbara batterier
av SM4EFE


Ur klubbtidningen VARK 93

De flesta av oss har laddningsbara batterier av något slag. Dessa batterier finns i olika utföranden och konstruktioner. Men ett har de gemensamt: De måste skötas, om de ska fungera bra och länge. Här följer lite skötselråd för några vanliga typer.

Nickel-Kadmium batterier

Kristallbildning inuti cellen är ett stort problem med denna typ av batterier. Detta yttrar sig som allt kraftigare självurladdning och till sist kan cellen bli helt kortsluten. Bästa sättet at motverka denna process, är helt enkelt att använda batteriet. Om man bara laddar upp bateriet då och då, för att ha det i beredskap, blir det ingen nedbrytning av de kristaller som byggs upp.

En cell som blivit kortsluten kan oftast "skrämmas" igång igen med hjälp av en hög strömstöt, vilken bränner bort kortslutningen. Testa med några Ampere under någon eller några sekunder. När man fått liv i cellen igen, är det viktigt att man sätter igång och motionerar den, genom flera fullständiga upp och urladdningar, för att bryta ner kristallstrukturen.

Om man tänker lagra batteriet, är det bäst att ladda ur det först. Då finns ingen energi an bilda kristaller med. När man sedan ska ta det i drift igen, kan kapaciteten vara något nedsatt. Detta repareras genom att man gör någon eller några laddningscykler (upp- och urladdning).

Nickel-Kadmium batteriets största fiende är värme. Detta gör att snabbladdning tillhör den högre skolan. Det är ingen konst att snabbladda en cell som man vet är urladdad. Då kan man bara räkna ut hur mycket energi man kör i och sedan avbryta strax innan den blir fulladdad. Om laddningen däremot får fortsätta trots att cellen är fulladdad, utvecklas värme som bryter ned cellens kapacitet. Snabbladdning bygger således på att man känner av när batteriet är fulladdat. Detta kan göras på olika sätt, men är ganska svårt att få att fungera fullgott.

Vanlig laddning uförs med en konstant ström som är 1/10 av cellens kapacitet i mAh. Vid denna ström ska alla celler tåla kontinuerlig överladdning, utan att ta skada. Detta innebär att man inte behöver vara så väldigt noga med att det blir exakt 14 timmar, vilket är den rekommenderade laddningstiden. Dock kan man ha i åtanke att kontinuerlig överladdning också främjar kristallbildning, även om processen inte sker särskilt snabbt. Om man vill att batteriet ska stå konstant under laddning, bör laddströmmen inte överstiga 1/30 av batterikapaciteten.

Vid urladdning är det bäst om varje cell kan laddas ur helt. Detta kan dock vara svårt att åstadkomma i ett batteri med flera celler, eftersom dessa inte är heltidentiska. Om urladdning fortsätter efter att första cellen blivit helt tom, finns det risk att den polvänder, eftersom de andra cellerna fortfarande har spänning att "trycka på". Polvändning är inte hälsosamt för cellen. Därför gäller det att avbryta vid första indikation på att batteriet är urladdat, inte när det är helt "dött".

En annan egenhet som kan uppträda är s k minneseffekt: Man har t ex en apparat med driftstid 15 timmar, men anvander den bara 8 timmar varje dag och laddar varje natt. Då uppträder efter ett tag minneseffekt. Det innebär att om man en dag försöker köra längre tid än 8 timmar, så upptäcker man att det inte finns den kapacitet som borde finnas. När man går över 8 timmar, sjunker nämligen spänningen och räcker kanske inte för att driva apparaten fullgott. Detta "fel" kan också repareras med några fullständiga laddningscykler.

Sammanfattning: Använd batteriet. Låt det helst bli helt (lagom) urladdat före laddning. Om Du inte ska använda batteret på ett tag, ladda ur det före förvaring. Låt helst inte batteriet bli varmare än kroppstemperatur, vid något tillfälle. Laddning bör t ex inte ske i en bil när solen ligger på. Och lägg batteriet i skuggan när Du går ifrån bilen en het sommardag.

Nickel-Hydrid batterier

Dessa batterier har en del gemensamt med Nickel-Kadmium. Dock finns flera olikheter.

Självurladdningen är mycket hög (10-20% av kapaciteten per dygn). Därför lämpar de sig bäst för apparater i dagligt bruk. P g a självurladdningen behöver de inte urladdas före lagring. Enligt tillverkaren finns ingen minneseffekt, varför batterierna kan laddas även om de bara är delvis urladdade. Om någon kristallbildning uppträder, är oklart i skrivande stund. Cellerna är också skyddade mot polvändning, enl tillverkaren. Cellerna är relativt känsliga för värme, varför utdragen överladdning inte rekommenderas. Förmågan att lämna hög ström ända tills kapaciteten är helt uttömd, är godo. Detta gör typen lämplig för drift av sändare och andra "strömslukare".

Blybatterier

Blybatterier skall i motsats till NiCd-batterier alltid hållas så fulladdade som möjligt. Ladda upp efter varje användning. Om batteriet ska lagras, ladda upp det då och då. Låt aldrig blybatterier bli helt urladdade, eftersom djupurladdningar reducerar livslängd och kapacitet.

Laddning sker med fördel med konstant spänning = 2.3 V per cell. Laddningen blir då "automatisk", eftersom strömmen avtar när batteriet blir fulladdat. Samma spänning används även när batteriet ska stå med kontinuerlig underhållsladdning (droppladdning). Vid laddning med konstant ström, bör laddningen avbrytas när cellspänningen kommit upp till ca 2.4 V. Detta eftersom fortsatt laddning endast bidrar till att bilda knallgas. Oavsett typ av laddning, bör max laddningsström inte överstiga 1/3 av batterikapaciteten (ex 20 A for 60 Ah batteri).

SM4EFE


Tillbaka