SK4WV
Västerdalarnas Amatörradioklubb VARK

Nickel-Hydrid laddare
av SM4EFE


Ur klubbtidningen VARK 95/96

Rapport

Jag har i de båda tidigare utgåvorna av denna tidning skrivit om laddningsbara batterier. I det senaste numret gällde redogörelsen enbart Nickel-Hydrid batterier. Det har nu gått ytterligare drygt ett år och det är dags för en rapport i ämnet igen.

Jag har dagligen använt mina Nickel-Hydrid batterier i "yuppienallen" under drygt ett års tid och de fungerar alldeles förträffligt. Jag laddar dem varje natt genom att sätta telefonen i ett egentillverkat laddställ. Detta laddställ matas av den enkla krets som jag beskrev i förra numret.

Jag har även införskaffat en ny omgång batterier till handapparaten. De är också av fabrikat GP och har kapacitet på 1100 mAh. Enda skillnaden är att de ska ha ca 2 mV lägre laddspänning per cell. Jag har inte gjort något laddställ till denna pack ännu utan laddar provisoriskt med ett vanligt nätaggregat som har erfoderliga inställningsmöjligheter. Erfarenheten är alltså att man måste mäta upp vilken laddspänning de batterier man köper ska ha eftersom det varierar mellan olika serier.

Jag kan med varmt hjärta rekommendera dessa batterier om du är beredd att fixa till laddaren själv. Det är dessutom två förutsättningar som måste uppfyllas. Den ena är att laddning skall ske i stort sett varje dag eftersom självurladdningen är mycket hög. Batterierna skall helt enkelt förvaras i laddaren när de inte används. Den andra är att laddning måste ske i rumstemperatur. Det går visserligen att ladda vid lägre temperaturer men då blir inte batterierna riktigt fulladdade. Laddning i solsken eller annan temperatur över normal rumstemperatur får inte ske.

Byggbeskrivning laddare

En liten ändring är gjord i det schema som visades i förra numret. Det gäller motståndet på 1.5 ohm vilket är bytt till 1 ohm. Det ger lite högre (450 mA) laddström i inledningsskedet vilket medför kortare laddningningstid. Dessutom kan man enkelt kontrollera laddströmmen genom att mäta spänningen över detta motstånd. Eftersom det är ett l ohms motstånd blir det 1 mV för varje mA laddström. På detta sätt behöver man inte koppla in någon separat amperemeter för att kontrollera laddströmmen.

Vad som behövs är alltså någon form av laddställ eller liknande så att man kan koppla in batteripacken utan för mycket arbete. Tomkassetterna till IC02 är ett föredömligt exempel. Där finns 2 skruvar i botten som har direktkontakt med batteripacken. Där är det bara att hitta på någon mekanisk lösning med ett par fJädrande pinnar eller liknande som kommer i kontakt med skruvarna när kassetten sätts i laddstället. Stället matas sedan från den beskrivna regulatorn vilken i sin tur matas från ett nätaggregat, bilbatteri eller en batterieliminator. Clas Olssons egna billiga eliminatorer fungerar perfekt för ändamålet.

Jag har dessutom konstruerat en liten tillbehörskrets som visar med 2 st Iysdioder vilken laddningsstatus som för tillfället pågår. Röd = laddning pågår. Grön = Batteriet fulladdat. Vill man inte ha den indikeringen är det bara att köra regulatorn utan kretsen. Eller också koppla in en voltmeter vid mätuttaget och låta den visa den aktuella laddströmmen. T ex ett 1 mA panelinstrument seriekopplat med ett 470 ohms motstånd bör indikera fullt utslag vid ca 500 mA.

Trimning av laddaren gör du så här (skall ske i normal rumstemperatur): Ladda batterierna med konstant ström (100 mA) i 15 timmar. För detta behöver du en annan laddare. Mät upp den spänning som finns över batteripacken i detta läge. Den spänningen ger alltså 100 mA. Justera in laddningsregulatorns utspänning (P l)till ett värde några 10-tals mV lägre än det nyss uppmätta. Koppla in batteripacken till regulatorn och låt det hela stå en stund tills strömmen stabiliserats. Justera regulatorns utspänning tills en laddningsström på ca 15 mA erhålls. Det krävs tålamod. Varje gång du ändrar utspänningen måste strömmen stabiliseras innan du kan läsa av värdet.

Om du har byggt laddningsindikatorn är nästa steg att trimma omslagspunkten för lysdioderna. Till detta behöver du en belastning som drar ca 30 mA. Kan t ex vara ett motstånd av lämpligt värde. När du kopplat in belastningen, justera P 2 tills dioderna ligger så nära omslagspunkten det går.

Lycka till med bygget!


Tillbaka